Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Hanaholmen i Esbo bjöd in till ett seminarium om framtidens skola. Bakgrunden är att Finland har utmaningar med skolan, både vad det gäller elevernas prestation liksom personalens arbetsklimat.
Länk till källan
Keynote-föreläsning om läraryrkets attraktionskraft och nyckelfaktorer för välbefinnande i skolan av professor Jan Håkansson, Högskolan Dalarna.
Dialog mellan lärarstudenter och lärare med intergenerationella reflektioner också utgående från keynote-föreläsningen: Mira Laurinantti, Finlands lärarstuderandes förbund; och följande två lärare: Fredrik Nygren och Vanesa Gracia Sanchez.
Håkansson hade inte mätt, dvs. använt kvantitativ ansats, utan valt en kvalitativ ansats. Nackdelen med den ansatsen är att det inte går att dra inferens. Observationen och slutsatser gäller bara den grupp man observerat.
Den påföljande dialogen kretsade kring vad lärare skulle kunna göra för att motiva barns intresse för lärande.
På det följde en workshop som handlade om:
- Vikten av välbefinnande för lärandet (Facilitatorer: Mieli ry).
- Resurser för att förbättra läraryrkets attraktionskraft (Facilitator: Generalsekreterare Christer Holmlund, Nordiska lärarorganisationers samråd).
- Vad ska lärarstudenter lära sig under lärarutbildningen för att vara förberedda för läraryrket? Vilken typ av lärmiljöer bör stärkas i lärarutbildningen vid svenska och finska universitet? (Facilitatorer: Prof. Auli Toom och prof. Cathrine Norberg
Parallellt med Hanaholmens evenemang annonserar Barnavårdsföreningen om en föreläsning - Varför begår unga människor brott?
Länk till källan.
Varför har den finländska skolan kollapsat och varför begår unga finländare brott?
Skolprestation förklaras av två faktorer:
- att kunna fokusera på lärarens undervisning.
- att kunna sitta still under lektionen.
Oförmågan att upprätthålla fokus liksom att sitta still handlar om emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling som ingår i något som kallas exekutiva funktioner och som börjar ta form under de första fyra levnadsåren som funktion av hemmiljön (Ardila, 2008, Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Coolidge and Wynn, 2018; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995). Det finns en pappa-effekt; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
Ett vanligt fenomen är att barns pappa-relationen bryts som funktion av mammors vårdnadstvister som förklaras kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) (Crick och Grotpeter, 1995, Hyde, 2005). Dessa förklaras i sin tur av mentala utmaningar - hög grad av neuroticism och Borderline Personality Disorder (BPD) (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Ruffalo, 2024; Weisberg et al. 2011; Zalewski et al. 2014). Se Dr. Shannon Currys vittnesmål som inkluderar en redogörelse om BPD (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Trial Day 9).
Relationsaggressivitet, eller psykiskt våld, är del av begreppet Våld i nära relationer. Forskning om våld i nära relationer som genomförts med etablerade modeller som Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) visar på följande fördelning:
- Fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,0000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
- Psykiskt våld (relationsaggressivitet) - typiskt kvinnligt.
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Relationsaggressiva kvinnor med mentala utmaningar brukar få stöd av personal inom socialtjänsten. Det förklaras av att personalen inte följer vetenskap och beprövad erfarenhet (Bergström et al. 2022) utan väljer att följa idéer som torgfördes av sociologen Eva Lundgren, gynekologen Gun Heimer, socionomen Ann-Marie Kalliokoski och juristen Jenny Westerstrand i deras pilotstudie där män exkluderades (Lundgren et al. 2001). 2005 stoppade Uppsala universitet Lundgren från att handleda och undervisa efter att en granskning visade att slutsatserna inte korresponderade med rådatan (Hagekull, 2005; Holm, 2011). Trots detta väljer domstolspersonal att följa råden från socialtjänstens personal - att diskriminerar barns pappa-relation. Det sker i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver-lindström, 1999 ;Schiratzki, 2008 ;Österberg, 2004).
Dessa barn tappar sin emotionella och sociala anpassning, vilket ökar risken för upplevelse av mental ohälsa vilket hämmar skolprestation och ökar risken för uppkomst av antisocialt beteende (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001).
Hur ser det ut i Finland?
Enligt:
- Helsingforspolisen är deras största utmaningar finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) (april, 2022).
- Enligt ministeriet för undervisning och kultur klarar inte finländska barn läsförståelse och numeracy (Maj, 2022). Det sistnämnda är grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande.
- Maj Estlander, värdinna för Finlandssvenska barnrättskonferensen, menar att 40 % av de finländska barn har utsatts för psykiskt våld i hemmet (november, 2023). Notera. Psykiskt våld är typiskt kvinnligt.
Lästips:
Österberg (2011). Skolmiljön är dåligt anpassad för barns medfödda lust att lära
Österberg (2022 a). HBL-upprop: 11 utmattade lärare berättar om obetald övertid och känslor av otillräcklighet. Om ledarskap, arbetsklimat och stamtänkande
Österberg (2022 b). Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2022, Helsingfors. Socialtjänstpersonal bör beakta faster Fiffi inom sig
Österberg (2023 a). Finlandssvenska Barnrättsdagarna 2023. Del 1. Ett referat och jämförelse med etablerad vetenskap.
Österberg (2023 b). Finlandssvenska barnrättsdagarna 2023. Del 2: Om att intervjua treåringar och föräldraalienation. Har Finland fått sin egen Quick-skandal?
Österberg (2024 a). Finland. Psykisk ohälsa kostar en miljard (Fpa/Vasabladet) “nästan var femte finländare dör av minnessjukdom” (Aivosaatio).
Österberg (2024 b). Mental health and entrepreneurial thinking in Finland. The tension between enlightenment - tribal culture
Österberg (2024 c). "Flickors ADHD är ett outforskat område: Vi har börjat skrapa på ytan(Borg Skoglund, Lärorikt). Vad säger forskning om saken?
Österberg (2024 d). “Vi pressar in flickor i snäva normer som föder ångest och stress – dags att bryta mönstren och frigöra nästa generation (Riikka Riihonen, Lärorikt). Fel igen.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment