[Ytterligare] ett fall. Vårdnadsbråket i Skaraborg (Götene). En jämförelse med kvinnors filicid från ett perspektiv av Rationellt entreprenöriellt tänkande

Ett vårdnadsbråk i Skaraborgstrakten (Götene) har uppmärksammats av media. En mamma som förlorat vårdnaden till pappan har vägrat låta pojken åka hem till pappa. Polis kallades till platsen för att beivra mammans konflikt. Den vårdnadsbråkande mamman ger sin syn på saken via Facebook. Självrapportering saknar som regel trovärdighet. Vi faller lätt i mentala fallgropar som interagerar i en förstärkande loop. Med Rationellt entreprenöriellt tänkande kan man komma förbi mentala fallgropar. Våld i nära relationer, speciellt psykiskt våld, inklusive vårdnadsbråk och föräldraalienation är typiskt kvinnligt. Men kvinnor har en tendens att offer-förklara våldsamma kvinnor. Jämför fall där mammor mördat sina barn och där kvinnor samlar i horder för att stötta förövaren. Media undvek att tala med experter, men lät två jurister och en föreläsa uttala sig.

Stöd gärna bloggen via Wise.

Ett vårdnadsbråk i Skaraborgstrakten (Götene) har uppmärksammats av media. En mamma som förlorat vårdnaden till pappan har vägrat låta pojken åka hem till pappa.

Polis kallades till platsen för att beivra mammans konflikt.

Någon har videofilmat händelsen som lagt grunden för en rad reaktioner på interaktiva mediaplattformar. Värt att notera: detta är inte mammans första vårdnadsbråk ...

Länk till källan

Den vårdnadsbråkande mamman ger sin syn på saken via Facebook. Hon gör där något jag uppmärksammade när jag granskade vårdnadsdomar i Svea hovrätt (n=>1400; 1990 – 2001) – hon lägger ut texten genom att svartmåla barnets pappa.

Viktigt att notera. Självrapporterade anekdoter (enskilda fall) saknar som regel verklighetsanknytning. Det hänger samman med hur det episodiska minnet funkar (Schacter och Addis, 2007). Episodiskt minne ligger t ex. till grund för kombinatoriskt tänkande – kreativitet (Madore, Gaesser, and Schacter, 2013; Madore, Addis, and Schacter, 2015).

I såna här sammanhang är det viktigt att ställa frågan: stämmer uppgifterna?

Bakgrunden är att medlemmar av vår art lätt faller i något som kallas mentala fallgropar. Det finns över 200, t ex.:

• bekräftelse-bias – tendensen att använda samma teori på allt, eller att leta efter information som bekräftar den egna övertygelsen (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971).
  
  
• Dysrationalia – oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).
  
  
• “Naturlig dumhet” som innebär, förenklat, att vi lätt faller offer för information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), tillgänglig (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (Kahenman och Tversky, 1977).

För att undvika mentala fallgropar har jag utvecklat en modell – Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Den baseras på etablerade teorier:

• Epistemisk vaksamhet – för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande – ta hänsyn till alla källor (Shafir, 1994; Stanovich, 2009; Toplak and Stanovich, 2002).
  
  
• Numeracy – förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp, vilket också utgör grunden för epistemisk och instrumentell rationalitet (Brooks och Pui, 2010; Stanovich, 2011).

Det finns oxå ett par vetenskapligt orienterade krux. Forskning demonstrerar:

1. att sannolikhet är grunden för epistemiskt och instrumentellt rationellt tänkande ( t ex. Tversky & Kahneman, 1983).
   
   
2. att självrapporterade anekdoter (enskilda fall) som regel saknar verklighetsanknytning. Det hänger samman med hur det episodiska minnet funkar (Schacter och Addis, 2007). Episodiskt minne ligger t ex. till grund för kreativitet (Madore, Gaesser, and Schacter, 2013; Madore, Addis, and Schacter, 2015).
   
   
3. att psykiskt våld, relationsaggressivitet, inklusive vårdnadsbråk och föräldra-alienationalienation, dels är typiskt kvinnligt (APA; Crick och Grotpeter, 1995; Elfver-Lindström, 1999; Hyde, 2005; Schiratski, 2008; Österberg, 2004), dels att den typiska förövaren av våld i nära relationer är en kvinna.

Fallet handlar således om det mest sannolika. En kvinna med mentala utmaningar som gjort något som är väldigt vanligt: startat ett vårdnadsbråk och sedan alienerat barnet/barnen från pappan.

Men fallet är ovanligt i och med att domstolspersonalen frångått det typiska, att tillämpa moderspresumtionen – Mater semper certa est (Som regel brukar nämligen domstolspersonal diskriminera barns papparelation i 75 % av fallen (Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004), som regel med förödande resultat.)

Det handlar om exekutiva funktioner (Ardila, 2008; Barkley, 2001; Lezak, 1982).

Barn som växer med båda, föräldrarna eller med pappa har bättre exekutiva funktioner jämfört med barn som växer upp med mamman (Rolle et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitivaförmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (Österberg, 2004, s. 2).

Parallellt med detta vårdnadsbråk pågår en rättegångar mot Lindsey Clancy och Madeline Veronique Daly. Det har båda mördat sina barn.

Forskning visar att dödligt våld i nära relationer lika osannolikt (0,000005) drabbar barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008). Om små barn dödas, filicid, är förövaren som regel en mamma (Lysell et al. 2014; Kauppi et al. 2010; West, 2007).

Den 24 januari 2023 ströp Lindsay Clancy sina tre barn, femåriga Cora, treåriga Dawson och åtta månader gamla Callan, i familjens hem i Duxbury, Massachusetts, USA.

Länk till källan.

Men det finns fler fall där kvinnor mördat barnen. Även om det inte nämns i all media rapportering är den sannolika förklaringen densamma som i fallet i Skaraborg: att hindra barnen från att träffa pappa. Men det inte bara barnen som löper risk att drabbas av mammors våld, även pappor är i fara.

19 juli 2014. Donna Adelson och hennes son Charlie anlitade två personer att mörda Dan Markel, pappa till två små pojkar. Syftet var att hindra att de små barnen att få stanna i tryggheten med pappan.

Likt Götene/Skaraborgsmamman startade Dans fd fru, Wendi Adelson ett vårdnadsbråk som hon förlorade. Det startade en kedja av händelser som ledde till mordet på barnens pappa (Österberg, 2025 a). Donna Adelson dömdes slutligen till livstids fängelse (Österberg, 2025 b).

2020 mördade Julissa Angelica sin 6-årige son Eli Hart genom att skjuta honom till döds (Hennepin County Attorney's office, 2023).

2021 rapporterade media om en mamma i Sverige som mördade sina två barn, Liam och Lion, 3 och 6 år gamla, genom att tvinga upp dem tåget för att där krossas av det framrusande tåget. Motivet: att hindra dem från att komma hem till pappa (Nordblad, Expressen, Kvällsposten, 2021).

2022 rapporterade finsk media att en mamma mördat sin 12-åriga son, efter att socialtjänsten isolerat pojken med henne på vad personalen vid socialtjänsten kallar “anstalt för kvinnor med mentala utmaningar” (Björkqvist, 2022).

Omkring den 16 november 2025, efter att ha förlorat vårdnaden, kidnappade Madeline Veronique Daly sonen Basil Stoner från Wyoming i strid med ett domstolsbeslutet. 16 eller 19 november anmälde fadern att hans son försvunnit.

23 december 2025 sköt Madeline Veronique Daly lilla Basil i ansiktet. Han fick bli 11 månader.

Länk till källan.

I förhör med polisen sa Madeline Veronique Daly att det var värt det.

Länk till källan.

Det finns en gemensam nämnare i alla dessa fall. En förlåtande attityd mot förövarna. I USA samlas kvinnor med rosa t-shirt för att stötta mass-filicid-mördaren Lindsay Clancy som mördade sina tre barn.

Lästips:

Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=161), inklusive fall där socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)

Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar och aggressioner (n=182) – en lista med historiska och aktuella händelser

Kvinnor (ofta mammor)

Vårdnadsbråket i Skaraborg (Götene) rullade på och media ville veta mer. Det hade de kunnat få göra om det kontaktat experter. I stället lät Peter Wolodarski personalen på Dagens Nyheter personalen intervjua två jurister. Skaraborgs Nyheter gjorde en re-write:

“Nu har Dagens Nyheter pratat med två experter om vilka regler som gäller när ett barn ska hämtas efter beslut i domstol.

Annika Norée, docent i straffrätt och specialiserad på polisers våldsanvändning, har sett videoklippen men uttalar sig generellt om den här typen av ingripanden.

Hon säger till DN att en polishämtning kan vara traumatisk för ett barn och att våld i vissa fall kan vara nödvändigt, men att ingripandet samtidigt måste vara försvarligt och proportionerligt.

Norée lyfter också frågan om det finns andra vägar eller om ett ingripande kan skjutas upp när situationen blir svår.

Tidningen har även pratat med Mats Sjösten, tidigare lagman med erfarenhet av familjerätt, som betonar att polisen har till uppgift att verkställa det som domstolen beslutat.

Enligt Sjösten är utrymmet för polisen att avbryta en hämtning på grund av att situationen blir traumatisk begränsat. I det aktuella fallet beslutade Skaraborgs tingsrätt den 21 augusti att pojken skulle hämtas genom Polismyndighetens försorg och överlämnas till pappan” (Länk till källan).

Värt att minnas att det är jurister anställda som dömare som diskriminerar barns pappa-relation i 75 % av fallen (Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).

Men det räckte inte med dessa “experter”. En föreläsare fick också uttala sig. Även här gör Skaraborgs Nyheter en re-write, denna gång från Göteborgsposten:

“En av dem som reagerat är opinionsbildaren och föreläsaren Nina Rung, som tidigare arbetat som civil utredare vid Stockholmspolisens barnahusavdelning.

I en intervju med Göteborgs-Posten riktar hon skarp kritik mot hur barnet behandlas vid ingripandet.

Rung anser att rättsväsendet generellt är för dåligt på att utgå från barnets perspektiv och ifrågasätter om hämtningen kan vara till barnets bästa.

Hon är samtidigt inte insatt i bakgrunden till det aktuella ärendet eller den fleråriga vårdnadstvisten.
På frågan från GP om hon ser några risker med att uttala sig utan den bakgrunden svarar Rung att informationen om att ett barn hämtas av polis efter ett beslut i en vårdnadstvist är tillräcklig för hennes bedömning

Hon befarar också att händelsen kan påverka barnets framtida tillit till bland annat polisen. Mer om min expertis”. (Länk till källan).

Värt således att påminna om vad forskning säger:

1. att psykiskt våld, relationsaggressivitet, inklusive vårdnadsbråk och föräldraalienation, dels är typiskt kvinnligt (APA; Crick och Grotpeter, 1995; Elfver-Lindström, 1999; Hyde, 2005; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004), dels att den typiska förövaren av våld i nära relationer är en kvinna.
   
   
2. Barn som växer med båda, föräldrarna eller med pappa har bättre exekutiva funktioner jämfört med barn som växer upp med mamman (Rolle et al. 2019; Sethna et sl. 2017; Vieno et al. 2009; Österberg, 2004).
   
   

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X