Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Det hela återges i en ledare signerad Susanna Ginman.
Det är en stor och principiellt viktig förändring som har skett i och med att systemet med familjeledigheter har uppdaterats. I det gamla systemet var 105 dagar öronmärkta för mammor och 54 för pappor – nu har båda föräldrarna rätt till 160 dagar var. I det gamla systemet fanns dessutom 158 dagar föräldraledigt som kunde delas mellan föräldrarna, men i praktiken är det mammorna som har utnyttjat dem, med några få undantag. Av de 160 dagarna har man rätt att flytta över 63 dagar till den andra föräldern, eller någon annan närstående. Om det handlar om en ensamstående förälder får hen alla ledigheter. Därtill finns en graviditetspenning på 40 dagar (Ginman, HBL, 2022).Men Henrikssons reform syftar inte på att följa vetenskapen. Istället har man fokuserat på trendiga idéer om kön.
Sedan resonerar Ginman kring ekonomiska aspekter, som är nog så viktiga i ett skede när man skaffar barn. Sedan kommer Ginman till en av kärnfrågorna: attityden mot pappor.Nu talar man alltså inte mer om moderskaps- eller faderskapspenning, utan om föräldrapenning och särskiljer mellan den gravida, födande föräldern och den andra föräldern
Det finns tyvärr ett attitydproblem gentemot att pappor är föräldralediga. I enkäter och utredningar som har gjorts kring föräldraledigheten har det blivit helt klart. Här måste ske en förändring om vi verkligen vill ha en mera jämställd familje- och barnpolitik.Sedan blir det mer fokus på kvinnor igen:
Attityderna på hemmaplan måste också i många fall mjukas upp. Uppfattningen att en kvinna inte är en god mor om hon inte själv sköter sin baby lever kvar, precis som uppfattningen att det inte är karlgöra att sköta en baby.Sedan får även byråkratkulturen en släng av sleven:
Inte heller myndigheternas attityder är alltid korrekta. Det finns många exempel på att pappor som när de har ansökt om föräldraledighet har bemötts med misstrogenhet.Reformen är bra eftersom den rent teoretiskt ökar möjligheten för pappor att bli del av barnens tidiga uppväxt. Det är jättebra för barns emotionella och sociala anpassning (Österberg, 2004) liksom samhällsekonomin. Barn som växt upp med en nära papparelation tenderar att bidra lite mer jämfört med barn som tvingats avstå sin papparelation.
Hindren består dock inte av synen på kvinnor i rollen som mammor, utan motståndet mot den pappa som är en förutsättning för barnets sociala och emotionella anpassning.
Finska medier har bara den senaste tiden rapporterat om barn som mår dåligt, och man antar att det är sociala aspekter i nutid som gett upphov till den mentala ohälsan. Men forskning om mental ohälsa pekar på tre möjligheter: biologi, uppväxt och diet.
Biologi är det minst sannolika. Det hänger ihop med att det är så ovanligt med neuropsykiatrisk störning (inte om du frågor en läkare med specialisering på psykiatri).
Diet är starkt förknippat med mental hälsa. Två större studier visar en korrelation mellan beslutet av avstå animaliskt baserad och mental ohälsa, dvs. sämre välbefinnande, ökad oro för framtiden och svårigheter med sociala relationer (Dobersek, 2021, a b).
Uppväxten (0-5år) är avgörande för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling, speciellt viktig är papparelationen (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995; Macrae, 2021; Rollè et al. 2019; Sethna et al. 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004). Det handlar om saker som föräldra-stil och samtalklimat
Om detta bryts, då ökar risken att barnet inte anpassning. Istället framträder antisocialt beteende (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001).
Samtidigt visar kartläggningar från domstolar i Sverige och USA (gäller med högsta sannolik även i Finland) att domstolspersonal diskriminerar barns papparelation i 75 % av fallen (Biringen och Harman, 2018; Elfver–Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).
Lästips: "Perception kontra fakta". Var är referenserna i domstolsvärlden? - ett vårdnadsfall med trist utgång för barnet
Lästips: Mums who cut fathers out after separation: One in three say Dad should not have say in their child's upbringing.
Vi glömmer allt oftare att vi människor är Homo Sapiens och att våra förfäder under årmiljoner levde på Savannen. För ca 7-6 miljoner år sedan blev de bipedala, dvs. började gå på två ben (Pickford, 2006). För ca 4 miljoner år sedan började de äta animaliskt baserad mat (Mann, 2018). Och för ca 2 miljoner år sedan blev de jägare och samlare (Groeneveld, 2016). Det är dessa aspekter som spelar in när vi skaffar barn. Kvinnor blir plötsligt mer intresserade av att boa, dvs. pyssla, sy gardiner och laga mat. Många män förbluffas över de nya maträtter, kakor och bullar som plötsligt produceras i köket.
Män, å andra sidan, blir mer angelägna att ge sig ut på den 'nutida savannen' för att skaffa näringsrik föda åt sina avkommor.
När kvinnor dominerar barns uppväxt, då blir de och barnen som regel 'krigare'. Det förklaras som regel av relationsaggressivitet (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).
I april 2022 meddelande Helsingforspolisen att kvinnors relationsaggressivitet är ett av deras största problem.
Lästips: Om en mamma (och socialtjänsten) som olovligen förde bort barnet från pappan: Ett barn försvinner och kommer tillbaka: historien om ett vårdnadsfall 2010
Läs om hur en hel familj samarbetade för att föra bort ett barn från pappan: Ytterligare ett fall där ett barn försvinner och kommer tillbaka; historien om ett vårdnadsfall 2009-2013
Barn som dör efter att socialtjänsten isolerat dem med mammor som har mentala utmaningar
Läs om en mamma, sannolikt med hjälp av socialtjänsten olagligt förde barnet ut ur landet utan pappans tillåtelse (HBL, 2022).
Läs om mamman på Åland som dömdes till livstids fängelse för att ha mördat sitt barns pappa: Hon och en väninna hällde bensin över honom och tände på (HBL). Hon var känd av och hade fått stöd av socialtjänsten.
Läs om ett liknande fall från Australien; en mamma mördade sina barns pappa på exakt samma sätt (MailOnline).
Läs om mamma som mördade sin son på den anstalt socialtjänsten upplåtit åt henne (HBL). Polisen utreder socialtjänsten som ju aktivt hjälpt mamman. Hade pojken fått vara med pappan hade han levt idag.
Läs om mamman i Borgå som misshandlade sin 5-åriga son svårt med syfte att döda honom. Mamman slutade inte misshandla barnet trots att polisen bröts sig in i lägenheten. Socialtjänsten hade hela tiden kännedom om mammans våldsbeteende (Östnyland). Hade pojken varit hos pappan hade han sluppit mammans våld.
Lästips: Vad är egentligen våld i nära relationer och hur ser fördelningen ut? Om framing, memory hacking och andra mentala fallgropar
Bland forskare har kvinnors relationsaggressivitet länge varit känd liksom papparelations betydelse för barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utvecking.
Men jurist/domstolskollektivet stretar emot och fortsätter torgföra sina princper som aldrig, så vitt är känt, validerats genom vetenskaplig prövning.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment