Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Efter flera veckors förhandlande har Finlands nya regeringen bildats. Det rör sig om 19 ministerposter som fördelas i enlighet med vunna mandat. Petteri Orpo (samlingspartiet, 8 mandat) blir statsminister medans Riikka Purra (Sannfinländarna, 7 mandat) blir finansminister. Anna-Maja Henriksson (SFP, 2,5 mandat) som jag trodde skulle fortsätta som justitieminister, blir undervisningsminister. Sari Essayah (Kristdemokraterna, 1,5 mandat) blir Jord- och skogsbruksminister (YLE).
Länk till källan.
Syftet med akademisk förkovring är att lägga grunden för samhällets utveckling och det bygger blanda annat på att barn har kontroll på sin impulskontroll och utvecklats kognitivt under de första levnadsåren.
Fennoskandia ligger i topp när det gäller emotionell och social anpassning liksom kognitiv utveckling. I de flesta index rankas länderna högt. Det betyder att utvecklingen mellan Finland och Sverige i stort sett borde vara densamma.
Rent biologiskt är svenskar och finländare av samma art som alla andra människor - Homo Sapiens Sapiens. Vi är unika bland däggdjuren eftersom vi kan laborera scenarier framåt i tiden, prospektion (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; Szpunar et al. 2014). Om vi är tillräckligt epistemiskt vaksamma (Sperber et al. 2010) och lyckas undvika mentala fallgropar och använda numeracy (Brooks och Pui, 2010) då menar jag att vi kan vara rationellt entreprenöriella i vårt tänkande (Österberg, 2021, kapitel 3).
Stor utbredning av Rationellt entreprenöriellt tänkande förklarar ett samhälles framgång. Men för att många individer ska nå detta tillstånd krävs att saker och ting funkar hemma under de första levnadsåren och senare, i skolan.
Barns första levnadsår är avgörande för hur deras liv kommer att gestalta sig. Det hänger samman med att kognitiv kapacitet utvecklas i snabb takt under de första fem levnadsåren. Detsamma gäller emotionell och social anpassning. Förklaringen är komplex.
Mat spelar en viktig roll eftersom ~60 % av energin som konsumeras av barn går till hjärnan (bland vuxna går 20 % av energin till hjärnan). Till detta kommer en rad viktiga näringsämnen (Allen, 2003; Balehegn et al. 2019). En annan viktig faktor är socio-kultur: hemförhållanden.
Fundamenta inom utvecklingspsykologi är att föräldrarnas uppfostrningsstil (Baumrind, 1966), samtalsklimatet i hemmet (Hart och Risley, 1995) liksom närvaro av pappor (Österberg, 2004) förklarar en betydande del av variansen.
En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen (s. 2).Man behöver inte vara raket-forskare för att förstå att om det ovan nämnda har stor utbredning, då kommer ett samhälle att gå som tåget. Det leder oavkortat till frågan: hur ser ut i Finland?
Även om Finlands population bygger på två stora historiska migrationströmmar, en från väst och en från öst, har de flesta finländade "svenskt blod". Och från vikingatiden fram till 3 maj 1808, då Finland var del av Sverige, har den svenska socio-kulturen stått för statsbildning, upplysning och etablering av universitet i Finland. Det betyder att det förenade riket hade [minst] 29 gemensamma kungar. Det implicerar att vi har lika socio-kultur och att länderna borde utvecklas lika.
Länk till källan.
Finland har under flera år marknadsfört sig som 1:a i den så kallade Pisarankingen och i FNs Lyckoenkät. Sverige, tillsammans med några andra demokratier, som Israel, skuggar Finland.
Om enkäten stämmer, då borde lyckan (mental harmoni) dominera i Finland, skolor och företag skulle gå som tåget.
Men stämmer det och om inte: vad är förklaringen?
Länk till källan.
Svaret är nej. Trots biologiska och socio-kulturella likheter släpar Finland efter grannlandet Sverige. Men varför finns denna skillnad?
FNs enkät mäter inte "lycka" utan "livstillfredsställelse", av engelskans Life satisfaction. Vid första påseende ser de lika ut men konceptuellt är de olika.
Och ingen vet hur ekonomerna som skrev rapporten gjorde urvalet. Blev båda Finlands socio-kulturer representerade? (Våren 2023 på ett invånarsamtal på Arbis, meddelade en forskare från Helsingfors stad att svenskspråkiga finländare är lyckligare och lever längre.)
Och eftersom det var ekonomer som designade enkäten är det sannolikt att de bad respondenterna predicera framtiden. Det är något som är typiskt för vår art, men prediktion är sammalunda ett skakigt mått.
Detta illustreras av när ekonomer studerar mat-preferenser. De brukar då fråga personer om de i framtiden tänker utgå från pris eller om de tänker välja ekologiskt odlad mat?
Upprymda återger ekonomerna resultatet, att en majoritet av respondenterna sa att de kommer att välja ekologiska produkter.
Men när man studerar faktiskt konsumtionsbeteende då väljer endast ca 5 % ekologisk mat medan 95 % utgår från pris.
Samma händer när konsumenter tillfrågas om de tänker köpa mer vegetarisk mat: De svarar att de vill det men deras konsumtionsbeteende pekar i motsatt riktning (YLE, 2020; YLE, 2021; Erkkola et al. 2022; Österberg, 2022).
Ekonomerna kliar sig i huvudet undrande över varför deras prediktionsmodell inte hängde samman med verkligheten?
Förklaringen ges av psykets struktur där vår unika förmåga att laborera scenarier framåt i tiden bygger på två andra mentala komponenter: perception och minne.
Medan perception är upplevelse av nuet är minne mer komplext.
Deklarativt minne är semantiskt, episodiskt eller personligt semantiskt.
Semantiska minnen inkluderar saker som räknefärdigheter - 2+2=4 liksom information om geografi: Stockholm är Sveriges huvudstad. Det semantiska minnet är stabilt över tid.
Episodiskt minne, å andra sidan, är väldigt instabilt:
Eftersom framtiden inte är en exakt upprepning av det förflutna, kräver simulering av framtida episoder ett system som kan dra på det förflutna på ett sätt som flexibelt extraherar och kombinerar element från tidigare erfarenheter (Schacter och Addis, 2007).Detta innebär att episodiskt minne är sårbart för social påverkan – minneshackning (Shaw, 2016).
Det betyder att de 1000 finländare som svarade på enkäten kanske tänkte att de skulle säga att allt var bra?
På riktigt har Finland stor utbredning av depression (vittnesmål av flera politiker under valkampanjen till kommunalvalet 2021). När Sanna Marins regering under pandemin beslutade att stänga ner landskapet Nyland, ökade utbredningen av depression vilket manifesterades av en 15 % ökning av självmord (YLE News).
Finland leder också världens Alzheimer's-ranking (Österberg, 2022). Under 2023 beräkningar ca 12000 finländare dö av demenssjukdom. Mest kvinnor.
Men det är värre än så. De senaste 33 åren har Finland toppat statistiken för självmord i Fennoskandia plus Danmark (se Österberg, 2023 för en bredade orientering). Notera dock att Sverige skuggar Finland när det gäller självmord. Det kan således inte vara det.
Hösten 2022 larmade Folkhälsan RC om att Finland har en barnfetma-epidemi.
Hur ligger det då till i skolan?
I februari 2022 larmande dåvarande undervisningsminister Li Andersson (VF) om oegentligheter i skolan. Hon efterlyste kontroll. Skälet, som det verkar, var att finska skolledare inte kan garantera barnens trygghet.
Länk till källan.
Anderssons larm för tankarna till något som kallas antisocialt beteende - handlingar som anses kränka andras rättigheter genom att begå brott eller olägenhet, såsom stöld och fysisk attack eller icke-kriminella beteenden såsom lögn och manipulation (Calkins och Keane, 2009).
Tidigt antisocialt beteende har sitt ursprung i beteendeproblem i barndomen, särskilt de som kännetecknas av aggressivt och destruktivt beteende. Brister i självreglering över flera domäner av funktion, från det fysiologiska till det kognitiva, är associerade med tidiga beteendeproblem och kan sätta barn i större risk för utveckling av senare antisocialt beteende... Dessa data ger bevis för att de sociala sammanhangen av tidiga familje- och kamratrelationer är viktiga moderatorer för den mer proximala mekanismen för självreglering, och båda typerna av processer, sociala och biobeteende, är sannolikt inblandade i tidiga antisociala tendenser.Detta bekräftar tidigare studier som Moffitt et al. 2001 21-år långa studie om detsamma.
När jag träffade sir Michael Rutter, då professor i barnpsykiatri och kallad barnpsykologins fader, på en konferens om antisocial beteendeutveckling som arrangerades av Kungliga VetenskapsAkademin (KVA) 2010, diskuterade vi hans (Moffitt et al. 2001) och min forskning (Österberg, 2004). Dr Rutters första fråga var: did you publish?
Det han menade var om jag tagit resultaten och skickat dem till en tidskrift för publicering. Sedan 1970-talet har det blivit en hype kring fenomenet peer-reviewing som inte syftar till att kontrollera om resultaten är rimliga, bara att man följt vissa mått och steg. Och det hade väl varit bra om så skett. Men resultatet finns där och avhandlingen är granskad.
Jag påtalade att mina mätningar visar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med bara pappa har bättre emotionell och social anpassning liksom kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma. Dr Rutter bekräftade att det är precis så, men också att det är en het politisk potatis.
Våren 2022 meddelade en direktör från Finländska undervisningsministeriet att Pisarankingen inte stämmer; finska barn har problem med läsförståelse och numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp - som är avgörande för rationellt tänkande.
- Helsingforspolisen att kvinnors relationsaggressivitet (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005) är ett av deras största problem. Relationsaggressivitet förklaras med största sannolikhet av mentala utmaningar, t ex. Bordeline Personality Disorder (Exempel. Förklaring).
- dog en grabb av mammans våld. Socialtjänsten kände till att mamma hade mentala utmaningar, men skyddade inte barnet från mamman. Istället beslutade ledningen för anstalten för kvinnor med mentala utmaningar att isolera pojken med mamman. Han fick bli 12 år (Björkqvist, 2022).
- dog nästan en 5 - årig pojke av mammans våld; hon misshandlade honom med syfte att döda och slutade inte trots att polisen bröts sig in i bostaden (Kurri, Nyqvist, 2022).
På hösten 2022, under konferensen Barnrättsdagarna, meddelade den finska Barnombudsmannen Dr. Elika Pekkarinen, som jobbat inom socialtjänsten liksom disputerat i socialt arbete, att 20 % av finska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar. Det handlar mest om barn som lever i områden där man i huvudsak talar uralisk-finska. Dr. Pekkarinen vägrade acceptera att det kunde handla om kvinnors relationsaggressivitet och hävdade, med sån där emfas där man ser lite arg ut, att förklaringen var klimatet och neuropsykiatri (Österberg, 2022 b).
Sommaren 2023 hittades en 4-åring död. Polisen misstänker att han mördats av sin mamma (Gustavsson, 2023). Pekkarinen uttalade sig i media om att hon beklagade att pojken dött (av mammans våld) (Österberg, 2023 b). Notera att Dr Pekkarinen hade kunnat förhindra pojkens död om hon accepterat forskning, liksom Helsingforspolisens uppgifter, om kvinnors relationsaggressivitet.
Varför tillåter beslutsfattare detta att hända?
En del av förklaringen är stamtänkande. I sin Giffordföreläsning menar professor Mark Pagel att delar av Finland präglat av stamstänkande. En annan aspekt är den ständiga tävlan med Sverige; när Ryssland erövrade Finland den 3 maj 1808, startade de kampanj för att fjärma Finland från Sverige - Fennomani. Det gick trögt. 1870 talade 75 % av Finländarna svenska. 1910 - 2022 var den andelen ca 50 %. Den finska regeringen, och speciellt undervisningsministern, gör bäst i att sluta låtsas att Lyckorapporten är på riktigt och bejaka forskning om barn emotionella & sociala anpassning samt kognitiva utveckling.
Lästips: HBL-upprop: 11 utmattade lärare berättar om obetald övertid och känslor av otillräcklighet. En kommentar.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment