Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Maj Estlander, verksamhetsledare för stiftelsen Bensow, har förbjudit mig – experten på barns emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling – att delta vid 2025 års upplaga av Finlandssvenska Barnsrättsdagar
Det skrev hon i ett mail till mig redan den 8 maj 2025:
Notera:
- användning av “vi”. Det är ett trick som används för att försöka skapa en illusion om att andra delar avsändarens uppfattning. Avsändaren försöker urvattna ägarskapet till meddelandet genom att få det att verka delat och för att skydda sin position genom att antyda att andra delar samma oro – även om den inte är bekräftad. Helt enkelt smita från ansvar.
- Fenomenet liknar det som kallas semantisk inversion, kontronymisk namngivning, eller dubbeltydigt språk eller dubbelspråk. Alla tre används för att attribuera egna tillkortakommanden på andra – som att skuldbelägga. På psykologiska kallas det även attribueringsfel eller korrespondens bias. Kort sagt, egna tillkortakommanden är någon annans fel.
- Varför är Maj Estlander så aggressiv mot mig (experten)?
- Är Maj Estlander den enda Finländare som är så här arg?
- Är jag den enda som hindras från att delta?
- Vad får Maj Estlanders beteende, att attackera och exkludera experten, för konsekvenser för finska barns trygghet?
Bakgrunden är att jag är doktor i psykologi – forskningspsykolog, speciellt om hur vår art använder exekutiva funktioner (Ardila, 2008; Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Coolidge and Wynn, 2018; Elliott, 2003; Diamond, 2013; Diamond et al. 2011; Jurado och Rosselli, 2007), inklusive hur vår art laborerar intentioner och scenarior framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Gallister, 2017; Kaku, 2014; Locke och Latham, 2002; Pluck, Cerone and Villagomez-Pacheco, 2023; Suddendorf, Bulley, and Miloyan, 2018). Min expertis inkluderar hur föräldrarelationer påverkar dessa mentala funktioner under skolåren. Forskning på området bildar ett mönster: barn som växer upp med båda föräldrarna eller pappa har bättre exekutiva funktioner jämfört med barn som växer upp med bara mamma. Här är ett axplock.
Pappa-relationen. Det är bra att pappan är hemma med barnen (LaFlamme et al. 2012). Ett forskarlag vid Imperial College har publicerat en studie som visar att barn som får interagera med sin pappa vid tre månaders ålder har bättre kognitiv förmåga vid två års ålder (Sethna et al. 2017). En systematisk granskning visar en positiv effekt av pappa-relationen på skolbarns kognitiva utveckling (Rolle et al. 2019). Papparelationen gynnar barns emotionella och sociala anpassning (Vieno et al. 2009, 2014).
Min egen magisteravhandling i socialpsykologi pekar i samma riktning: barn som växer upp med båda föräldrarna eller bara med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception och numeracy) jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Österberg, 2004):
“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s.2).2010 träffade jag barnpsykiatrins fader – sir Michael Rutter – på en konferens på Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm. Det handlade om antisocialt beteende och varför det uppstår. Konferensarrangörerna ville attribuera social anpassning på läskunnighet, men Dr Rutter avvisade den hypotesen. Därefter ville ingen tala med honom (experten). Dr. Rutter och jag hade studerat lika saker och vi hade en gemensam bekant. Det ledde till att vi i kaffepausen diskuterade innehållet i min magisteravhandling. Dr Rutter:
– You are right on the money, but It's a hot political potato.
Jag har också varit handledare för en kandidatavhandling i juridik. Den handlar om Våld i nära relationer (Bergkvist, 2002). Resultatet var konsistent med vad forskning på området samstämt visar.
Studier som använt validerade modeller som Conflict tactics scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) eller liknande, påvisar följande fördelning:
- Fysiskt våld i nära relationer – kvinnor är ansvariga för mer och hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld i nära relationer – drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
- Psykiskt våld (relationsaggressivitet; (Crick och Grotpeter, 1995, Hyde, 2005) – typiskt kvinnligt. Jämför Finland. Enligt Helsingforspolisen (2022) är finska kvinnors relationsaggressivitet deras största utmaning. Det är känt att 40% av de finländska skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, 2023).
(Archer, 2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Vårdnadskonflikten är alltså en kvinnlig konflikt som förklaras av relationsaggressivitet (psykiskt våld) som också är typiskt kvinnligt (Hyde, 2005). Förklaringen till kvinnors vårdnadskonflikter/relationsaggressivitet är ofta hög grad av neuroticism och Borderline personality disorder (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Ruffalo, 2024; Weisberg et al. 2011; Zalewski et al. 2014).
Se Dr. Shannon Currys vittnesmål som inkluderar en redogörelse om BPD (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Trial Day 9)).
Vad har min expertis liksom forskning om exekutiva funktioner, prospektion och våld i nära relationer med Finlansvenska Barnrättsdagar att göra?
Rätt mycket tycker jag.
Ty, förutom min expertis, sedan 2022 har jag i olika sammanhang fått information som rimmar med det ovan nämnda:
- Finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld i hemmet) är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022).
- För många finska barn misslyckas med läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, maj, 2022). Numeracy lägger grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande (Stanovich, 2011, 2016).
- 20 % av finska barn och ungdomar födda 1997 eller senare har mentala utmaningar (Pekkarinen, november, 2022).
- Svenskspråkiga finländare mår bättre och lever längre (Forskare vid Helsingfors stad, februari, 2023).
- 20 % av alla dödsfall i Finland förklaras av Alzheimer's/demens. Som jämförelse är motsvarade siffra i Sverige 10 % (EU/OECD, 2023).
-
Finska hjärnfonden predicerar att 50 % av alla finska kvinnor och 30 % av alla finska män över 45 år kommer att drabbas av en allvarlig hjärnsjukdom. De syftar på Alzheimers/demens. Alzheimers/demens föregås som regel av aggressivt beteende.
- Forskningen på Helsingfors universitet har kollapsat (Bäckgren, HS, 2023).
- Psykisk- och dödligt våld våld mot små barn har ökat i Finland (Pekkarinen, november, 2023).
- Finland har mest depression inom EU ((Estlander, november, 2023).
-
40 % av de finska barnen är offer för psykiskt våld i hemmet (Estlander, november, 2023).
- Arbetsklimatet på finska arbetsplatser är utmanande (Media, februari, 2024).
- Entreprenörskap och innovationstänkande är i botten (Atte Jääskeläinen, december, 2024).
- För många finska barn misslyckas med läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, april, 2025).
- Finlands statsskuld närmar sig 90 % av BNP. Sveriges dito: 20 %.
-
Uppskattningsvis 77 % av kvinnor och 70 % av män kommer att diagnostiseras med en psykisk, beteendemässig eller neurologisk utvecklingsstörning under sin livstid.
Link to source.
Man kan utan att överdriva hävda att Finland har betydande utmaningar som kan attribueras på bristande hemförhållanden och kvinnors relationsaggressivitet.
För att barns tidiga uppväxt, att de exekutiva funktionerna packas upp, anpassas och utvecklas, krävs båda föräldrarna eller pappa.
Men i Finland premieras singel-mammor (finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld i hemmet) den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022)).
Kvinnors relationsaggressivitet som funktion av mentala utmaningar är dock inte unikt för Finland.
2021 hjälpte svenska socialtanter en mamma att isolera sig med barnen. Mamman mördade barnen, två små pojkar, genom att tvinga upp dem på ett tågspår och där tillsammans med henne krossas av det framrusande tåget (Svt, 2021).
Det är bara det att utbredningen verkar vara större i Finland jämför med Sverige och andra västländer.
Våren 2022 isolerade socialtanter ett barn med mamman på samma premisser som ovan. Mamman mördade barnet (Björkquist, 2022).
Sommaren 2022 försökte en mamma i Borgå slå ihjäl sin 5-åriga son. Socialtanterna, som givetvis hade henne under uppsikt, ringde polisen. Men trots att polisen bröt sig in i bostaden fortsatte mamman slå barnet (Nyquist och Kurri, 2022).
Sommaren 2023 hittades en liten 4-årig pojke död. Han hade mördats av “mammas nya kille” som han tvingats kalla pappa. Tydligen hade han påtalat för dagispersonalen att mammans nya kille var våldsam, men personalen ignorerade hans vädjan (Svanström, 2024).
Våren 2025 dömde personalen vid Helsingfors tingsrätt en mamma för mord på sin eget 8 månader gamla barn. Domstolspersonalen påstår att hon var tillräknelig (Björkquist, 2025). Alla förstår dock att mamman torde lidit av de symptom som nämns av forskning. Sannolikt hade socialtanterna vetskap om hennes mentala situation.
Redan 2023, i samband med ett annat dödsfall, pekade finsk media (Yle) ut central-gestalten inom den socialtjänst som tycks känna till, men inte agera, mot kvinnors våld mot barn:
Länk till källan.
Forskning visar att personal vid socialtjänsten inte följer vetenskap och beprövad erfarenhet (Bergström et al 2022).
Vid 2022 års Barnrättsdagen frågade jag Elina Pekkarinen, som är Finlands barnombudsman, om hon tagit hänsyn till kvinnors relationsaggressivitet för att förklara varför 20% av finska barn och unga mår dåligt?
Pekkarinen, som förvisso disputerat men som saknar sakkunskap på området, stannade upp och sa att vi borde tala med varandra. Men det blev inget samtal; Pekkarinen sa att om jag, experten, ifrågasätter henne, då blir det inget samtal.
Under 2023 år Barnrättsdagar möttes vi igen, men bara via blickarna. Pekkarinen, som just gått av scenen efter att ha berättat att psykiskt våld liksom dödligt våld mot små barn ökar i Finland, hånflinade åt mig när hon lämnade salen.
Det var vid 2022 års barnrättsdag som Estlander första gången var aggressiv mot mig. Det kom efter att jag yppat kvinnors relationsaggressivitet och bytt några ord med Pekkarinen vid scenen.
Inför 2023 års upplaga mailade Estlander mig, experten, och ifrågasatte mitt deltagande i Barnrättsdagar. Det aversiva beteendet fortsatte under minglet.
Även vid registreringen till 2024 års konferens fortsatte Estlander det som mest liknar trakasserier; efter registreringen tog jag frukost vid ett av de helt tomma borden. Estlander kom fram till mig krävde att jag flyttade mig från det helt tomma bordet.
Hur har mina erfarenhet varit under tre års deltagande vid de Finlandssvenska Barnrättsdagar (2022, 2023, 2024)?
Faktamässigt tycker jag att konferenserna varit rätt innehållslösa; mitt intryck är att Estlander tillämpat 'cherry picking' och valt personer som delar hennes övertygelse om saker och ting. Behållningen har varit mötena med andra deltagare, inklusive trakteringen, som varit givande. Kanske för att de, till skillnad från Estlander, respekterat och uppskattat min expertis? Se mina referat av respektive konferens här (Österberg, 2022, 2023, 2024).
Till 2025 års upplaga, som anordnas 19 – 20 november, har Bensow (Estlander) uteslutande bjudit in kvinnligt talare. Det betyder att män i allmänhet diskriminerats. Det indikerar misandri.
Och åter reciteras det som tidigare varit 2022 – 2024 års centrala diskurs – mamma-barn-relationen.
En av talarna kommer att vara Kjerstin Almqvist, adj professor i medicinsk psykologi från Karlstads universitet. På hennes hemsida står följande att läsa:
“Hon var huvudansvarig för projektet ”Barn som bevittnat våld mot mamma” i Göteborg 1999–2004 och medansvarig för den nationella utvärderingen av stöd till barn som bevittnat våld mot mamma”.Dr. Almqvists utspel står i bjärt konstrast till forskningsbilden – att den typiska förövaren av våld i nära relationer är en kvinna – liksom läget i Finland, att finska kvinnors relationsaggressivitet är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022)
Men så hände något som oxå var konstigt. Den 3 juni 2025, dvs. mindre än en månad efter att Estlander skickat det exkluderande och hotfulla mailet till mig, dimper följande ner i min mailbox:
Hur ska man tolka detta beteende ur ett generellt perspektiv, dvs det vi forskare utgår från?
Jag är som bekant även en modern och enkelt människa, så jag frågade Chat Gtp följande fråga:
Is there a psychological diagnose where people behavior switch in a contradictory way, for example, first rejecting someone, and then in the next instance, inviting the same person?Svar:
Yes, such contradictory or inconsistent interpersonal behavior can be associated with several psychological conditions. Below are a few key diagnoses and concepts where this kind of behavioral switching may occur:
- Borderline Personality Disorder (BPD)
Core Feature: Instability in relationships, self-image, and emotions.
Behavior Pattern: Individuals may idealize someone one moment and devalue them the next (a pattern often referred to as splitting).
Example: A person may push someone away (“I don’t want to see you again”) and then, soon after, desperately reach out to reconnect (“Please come over, I miss you”).
-
Disorganized Attachment (often from early trauma)
Core Feature: Confused, unpredictable responses in close relationships due to conflicting internal models of attachment.
Behavior Pattern: Oscillating between seeking closeness and rejecting it, especially under emotional stress.
Example: Someone may invite a person over, then emotionally withdraw or act hostile shortly after.
-
Histrionic Personality Traits
Core Feature: Attention-seeking, emotional volatility, and dramatic behavior.
Behavior Pattern: Intense swings in interpersonal behavior depending on perceived approval or attention.
Example: Fluctuating between flirtation or warmth and cold dismissal.
-
Bipolar Disorder (during mood episodes)
Core Feature: Episodes of mania/hypomania and depression.
Behavior Pattern: During manic phases, behavior may become impulsive or erratic, including rapid changes in interpersonal behavior.
Example: A person may impulsively reach out to reconnect, only to express anger or detachment hours later.
-
Complex PTSD (C-PTSD)
Core Feature: Emotional dysregulation, interpersonal difficulties, and unstable self-concept due to long-term trauma.
Behavior Pattern: Sudden shifts in emotional state and interpersonal boundaries.
Example: A person may suddenly withdraw or become suspicious after reaching out warmly, especially if reminded of past trauma.
Additional Note:
In some non-clinical contexts, such switching behavior might stem from ambivalence, emotional overwhelm, or conflicted values — not necessarily a mental disorder. Context, duration, and severity are important in determining if a diagnosis is appropriate.
Det föranledde följande följdfråga:
Can this shift occur with a 20-30 day interval?Yes, such shifts in behavior — from rejection to re-engagement or from coldness to warmth (and back) — can definitely occur over a 20–30 day interval, and are common in certain psychological and interpersonal patterns. The timing doesn't necessarily need to be long (like a year); shorter cycles are often even more revealing.
Here’s how this might manifest depending on the underlying cause:
Typical Psychological Patterns Behind 20–30 Day Behavioral Shifts
-
Emotional Cycling (e.g., in Borderline Personality Traits or Mood Disorders)
Pattern: People may switch rapidly between closeness and distance.
Cycle: Rejection ➝ regret/loneliness ➝ reconnection ➝ renewed tension ➝ rejection.
Interval: Can be days or weeks; 20–30 days fits this pattern well.
- Internal Conflict / Ambivalence
What’s happening: The person genuinely feels both attraction and resistance toward you (or your viewpoint), and flips depending on which emotion is strongest at the time.
Cycle: Ambivalence (I like you / I don't like what you stand for) creates alternating behavior.
Interval: Time allows discomfort or regret to build, resulting in a shift in stance.
- Attachment and Insecurity
Pattern: Especially in anxious or avoidant attachment styles, emotional closeness triggers fear, which then leads to distancing.
Cycle: Connect → feel vulnerable → pull away → miss the connection → reach out again.
- Strategic Social Behavior
Sometimes, shifts are not pathological but strategic or self-protective:
Testing boundaries
Passive retaliation
Asserting dominance subtly
Managing perceived social risks
Why 20–30 Days?
-
Enough time for emotional states to cool or intensify.
Allows for internal rehearsing (rumination, regret, rationalization).
Coincides with natural psychological cycles — mood, social rhythms, even hormonal influences.
What to Watch For
Ask yourself:
Does the person show this pattern with others too?
Is the shift emotionally loaded (anger, blame, guilt)?
Is it reactive to events, or seemingly random?
If this person’s behavior affects you repeatedly, understanding whether it reflects a personal struggle, interpersonal style, or underlying condition can help you decide how to respond.
Jag igen:
“Is this related to sustained anger, for example, you have a conversation with someone about something day 1, and there's viewpoint diversity/disagreement, Then you meet the same person a year later, and she/he i still annoyed/angry, a display which is repeat also the next year?"Chatp Gtp:
Yes, this can be related — sustained or recurrent anger across long intervals, especially in interpersonal contexts, may reflect deeper emotional processes or personality patterns. Here's how this type of long-term, lingering anger and apparent interpersonal inconsistency could be understood:
Psychological Explanations for Long-Term Resentment or Anger
- Unresolved Conflict & Rumination
What happens: The person hasn't psychologically “closed the file” on the past disagreement.
Mechanism: Repeated internal rumination (mentally replaying the disagreement) reinforces the emotional memory, keeping the anger alive over months or even years.
Signs: Holding grudges, revisiting the topic, emotionally “picking up where they left off.”
- Passive-Aggressive Personality Traits
Behavior pattern: Avoids direct confrontation but expresses anger through indirect means (coldness, sarcasm, social exclusion).
Manifestation: Long-term silent treatment, emotionally distant behavior upon reencounter, or inconsistent warmth.
Typical in: People uncomfortable with open conflict or expressing needs assertively.
- Borderline or Narcissistic Personality Dynamics
Core issue: Perceived betrayal, invalidation, or humiliation during the initial disagreement.
Mechanism: The person's identity or self-worth may feel threatened, and the memory becomes affectively “frozen” in time.
Result: Upon meeting again, they re-experience the earlier hurt or anger almost as if no time had passed.
- Attachment Wounds
Especially in close relationships: A disagreement can be interpreted as a rejection or abandonment, triggering deep emotional responses.
Behavior: The person may outwardly behave inconsistently (warm, then cold) or hold onto anger to preserve a sense of control or safety.
- Trait Anger / Low Forgiveness Threshold
Some individuals are dispositionally more prone to:
Holding grudges
Seeing disagreement as disrespect
Needing an apology or validation to “let go”
- Memory and Emotion
Emotional memories, especially involving social threat or ego pain, are deeply encoded in the brain's limbic system (especially the amygdala).
- If unprocessed, these memories remain highly accessible, which is why a person's emotions may appear “frozen in time” — even if years have passed.
- Summary
Sustained or recurring anger toward someone, even after long periods without contact, is psychologically significant. It often reflects:
-
Unresolved internal conflict
-
Difficulty with emotional processing or forgiveness
-
A personality style (e.g., narcissistic sensitivity or anxious attachment)
-
Learned patterns from earlier life (e.g., punishment-reward cycles for dissent)
-
If you're encountering this behavior, it may help to:
-
Not take it personally (it’s often more about them than you)
-
Decide whether it’s worth addressing or letting go
- Gently name the pattern (if appropriate) to reset the emotional tone
2007 blev jag första gången inbjuden att bli TVEX-lektor vid Helsingfors universitet. Det fortsatte 2013 – 2018 varefter jag rekryterades att bli forskningsledare vid samma lärasäte, med fokus på matproduktion och entreprenöriellt tänkande. Det kom att inkludera hur man undviker mentala fallgropar liksom kopplingen mellan mat och mental hälsa (Österberg, 2019; 2020, 2021 a, b; 2022, 2023).
Slutsats. Estlanders aggression har inget med mig att göra. Chat Gpt: don't take it personally (it’s often more about them than you). Utbredningen av aggression är större i Finland jämfört med Sverige, speciellt bland kvinnor (Helsingforspolisen, april, 2022). Estlander exkluderar inte bara mig, utan alla män (bara kvinnor får tala). I ett land där utbredningen av kvinnors psykiska och dödliga våld är omfattande och ökar, får exkluderandet av experten givetvis förödande konsekvenser för de barn som i skrivande stund drabbas och som kommer fortsätta drabbas. Effekten syns om inte annat i fallande skolprestationen, kollapsade forskningen och frånvaron av entreprenörskap och innovationstänkande.
Epilog. Estlanders (2023) eget utspel om att 40 % av finska skolbarn är offer för psykiskt våld i hemmet går omvandla i reella ta. I Finland föds ~55 000 barn varje år. Om man inkluderar förskola och grundskolan blir det 10*55 000 barn =550 000 barn. 40 % av 555 000= 220 000 barn. Om man inkluderar gymnasiet, då tillkommer åtminstone tre årskurser=> 13*55 000=715 000. 40 % av 715 000=286 000 barn. Medelvärdet av 220 000 och 286 000 = 253 000 barn och unga som drabbas av psykiskt våld i de finska hemmen. Notera. Psykiskt våld = relationsaggressivitet som är typiskt kvinnligt.
Det finns ytterligare ett krux som hänger ihop med 2022 års Barnrättsdag där Pekkarinen påtalade att 20 % av finska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar. Pekkarinen påtalade även att utbredningen var större längre österut, där färre talar handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön. Det rimmar med påståendet om att de finländare som talar svenska mår bättre och lever längre jämfört med dem som inte gör det (Forskare vid Helsingfors stad, februari, 2023).
Läs mer om:
– kvinnors våld i nära relationer:
Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar och aggressioner (n=127) – en lista med historiska och aktuella händelser
Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=123), inklusive fall där socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)
- Föräldraalienering (Parental alienation):
Österberg (2011). Review av tre perspektiv på Parental Alienation Disorder (PAD)
Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment