[Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Håpnes stoppar umgänge!

Efter en ovanligt långdragen process beslutade Victoria Håpnes, enligt henne själv egenmäktigt, att fortsätta hindra barnet från att träffa sin pappa. Håpnes gör det genom ogrundade anklagelser mot pappan och cherry picking (bekräftelse-bias) i sitt rapportskrivande. Paradoxen är att hon i samma rapport påstår att hon tagit hänsyn till de yttranden baserade på forskning som pappan lämnat in och som visar att kvinnors relationsaggressivitet i kombination med domstolspersonals tillämpar av moderspresumtionen hämmar barns emotionella och sociala anpassning. JO och Statens ansvarsnämnd har nyligen varnat Värmlands tingsrätt (eller någon som jobbar där) beträffande hantering av två vårdnadsfall? 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Tyvärr har Victoria Håpnes, som jobbar som domare på Värmlands tingsrätt, enligt sig själv egenmäktigt avslagit pappans ansökan om att [barnet] ska få återuppta sitt umgänge med honom. Det missgynnar den lilla flickans emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (inklusive visuospatiala perception). Bakgrunden och referenser hittas i Österberg, 2023 a, b.

Victoria Håpnes motiverar sitt agerande med att:

• inget nytt framkommit
  
  
• genom att påstå att [barnet] drabbats av PTSD (dokumentet som Håpnes hänvisar till är till större delen överstruket med svart)
  
  
• detta utspel, som även det helt saknar vetenskaplig validering:

Det framkommer dock även att [pappan] utsätter [barnet] för risk för skada genom anmälningar till socialtjänsten och genom att spela in samtal. Tingsrätten (på riktigt är det Victoria Håpnes som, enligt sig själv egenmäktigt fattat beslutet) anförde också att man utgick från att mamman som ensam vårdnadshavare tar sitt ansvar och ställer in umgängen vid lov och helger om [pappan] inte förmår upphöra med att utsätta [barnet] för risk på det sätt han gjort hittills genom anmälningar och liknande (Håpnes, s. 8).

Håpnes påstår sedan lite paradoxalt att hon tagit hänsyn till det nya material hon hävdar inte kommit henne tillhanda!? Den text hon skapat exkluderar nämligen den informationen.

Exakt hur Victoria Håpnes kommit fram till detta är riktigt svårt att förstå. Det liknar mest förtal baserat på kreativt skrivande, som de episka fantasier som stjärnjuristerna Sven-Erik Alhems skaldade om 2012:

Länk till källan.

Vän av ordning undrar förstås vilken sorts hund Alhem har?

Detsamma gäller stjärnjuristern Christer van der Kwasts upptäckt av ett UFO, förlåt, massmördare (SOU 2015:52) och som okrtiskt gillades av åtta personal med samma arbetsbeskrivning som Håpnes.

Håpnes har dock hela tiden haft kännedom verkligheten:

• mammans relationsaggressivitet (se domstolskollegan Sjöstedts (2021) sammanfattning) i interaktion med myndighetspersonal skapat den uppkomna situationen.
  
  
• att pappan tillfört nytt material genom att låta en expert presentera vetenskapliga fakta för Håpnes, vilket hon i skrift dessutom ifrågasatt. Pappans yttrande innehöll hela kontexten inklusive forskning om föräldra-relationens betydelse för barns emotionella och sociala anpassning.
  
  
• “Pappan, å andra sidan, är en aktiv person med en historia som elitidrottare och coach. Han har också varit framgångsrik i sitt ämbete. Det gav familjen en god materiell standard när de levde tillsammans. Pappan uppmuntrade även sin dotter att vara aktiv inom idrott och tidig akademisk inlärning, d.v.s. två viktiga aspekter som lägger grunden för barns emotionella anpassning och kognitiva utveckling, inklusive visuospatiala perception (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; Olsson, 2022; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995). Och det finns en pappa-effekt: barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma (LaFlamme et al. 2012; Lamb, 2010; Macrae, 2021; Rolle 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004)” (Österberg, 2023).
  
  
• att det beteende som mamman uppvisar mot barnets och pappans relation leder till att barn tappar sin emotionella och sociala anpassning. Det liknar inte bara PTSD utan även ADHD. Redan 2012 diskuterade Dr Wedge detta i Psychology Today.
  
  
• att domstolspersonal tillämpar moderspresumtionen (Mater semper certa est) i 75 % av fallen (Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004; Biringen och Harman, 2018).

Här är några kända mentala fallgropar som kan förklara Håpnes diskriminering av flickans papparelation:

• Bekräftelse-bias att genom “cherry picking” välja information som bäkraftar den egna övertygelsen (Nickerson, 1998).
  
  
• dysrationalia - oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993, 2009).
  
  
• grupptänk - ett psykologiskt fenomen som inträffar inom en grupp människor där önskan om harmoni eller konformitet i gruppen resulterar i ett irrationellt eller dysfunktionellt beslutsfattande resultat (Turner och Pratkanis, 1998)
  
  
• kognitiv dissonans som illustreras av Festinger, Riecken och Schacters When Procephy fails (1956/2008):
  

  “A man (or woman) with a conviction is a hard man (or woman) to change. Tell him (or her) you disagree and he (or she) turns away. Show him (or her) facts or figures and he (or she) questions your sources. Appeal to logic and he (or she) fails to see your point” (s. 3).

JO och Statens ansvarsnämnd varnade nyligen Värmlands tingsrätt (eller någon i personalen?) beträffande hantering av två vårdnadsfall (Dagens juridik, Eriksson, 2022).

Läs om fler fall:

Vad händer när kvinnor inte vill samarbeta med barnets pappa? Fem snyfthistorier som egentligen drabbar barnen

[Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Del 3 risk för flykt med barnen

Föreningen Unizon utnyttjar ett tragiskt dödsfall för att pressa barn att tvångsumgås med relationsaggressiva mammor. Om mentala fallgropar

[Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Förklaringesmodellen

[Ytterligare] ett fall där myndighetspersonal konspirerar med en mamma för att isolera ett barn från sin pappa. Del 5. Skolan och socialtjänsten

Mångfalt fler elever riskerar bli utan avgångsbetyg i Helsingfors då skolfrånvaron ökar. Varför uteslöts den heta potatisen: forskning om hemförhållanden?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  | CV  |  Teaching skills and experience  |  Summary of research project  | Instagram |  Linkedin |  YouTube-channel  |  TikTok | Twitter