"Flickors ADHD är ett outforskat område:" Vi har börjat skrapa på ytan" (Borg Skoglund, Lärorikt). Vad säger forskning om saken?

Den finländska Sajten Lärorikt uppmärksammar återkommande de utmaningar som finns i den finländska skolan. I det här fallet unga tjejers mentala utmaningar. För ändamålet har man en läkare med tilläggsutbildning i psykiatri som även disputerat på en avhandling som rör farmakologiska interventioner på barn där man antagit förekomst av ADHD - Lotta Borg Skoglund. Båda pekar på normer och att flickor döljer sin ADHD och att detta skulle bero på normer. Ergo. ADHD existerar men en bättre beskrivning är frånvaro av emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling. I få fall rör det sig om psykiatri. I de flesta fall rör det sig om psykologi - hemförhållanden. Borg Skoglund är inte specialist på ADHD utan på medicinering i fall där man antar att ADHD föreligger. I Finland rapporterar myndighetspersonal om den stora utmaningen - kvinnors relationsaggressivitet. Det finns många mammor som utsätter sina barn för psykiskt våld. 40 % av barnen påstås vara utsatta. Då hjälper det inte att ge barnen amfetamin - de behöver återfå sin pappa-relation. 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Den finländska Sajten Lärorikt uppmärksammar  återkommande utmaningar som finns i den finländska skolan. I det här fallet unga tjejers mentala utmaningar. För ändamålet har man intervjuat en läkare med tilläggsutbildning i psykiatri som i sin doktorsavhandling fokuserat på samexistensen mellan ADHD och missbruk från ett etiologiskt och farmakologiskt perspektiv. Borg Skoglund menar att begreppet Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) - dels är outforskat, dels att flickor skulle vara diskriminerade i fråga om att i tid få en diagnos.

Länk till källan.

Så här lyder abstract till Borg Skoglunds doktorsavhandling:

“This thesis aimed to investigate the etiological relationship between ADHD and substance use problems (Studies I and II) and to explore doses of, and adherence to, pharmacological treatment for ADHD in the presence of SUD (Studies III and IV). Quasi-experimental methods (Study I) were used to investigate whether smoking during pregnancy (SDP) is causally associated with ADHD in offspring. A family design (Study II) was applied to explore whether the overlap between ADHD and SUD arises from shared familial factors or is better explained by harmful effects of ADHD medication. Nationwide population-based cohort designs (Study III) were used to explore differences in and development of methylphenidate (MPH) doses in ADHD patients with and without SUD, and the impact of MPH doses on adherence to treatment in individuals with SUD (Study IV). The results show that the increased risk for ADHD in individuals exposed to SDP was attenuated when familial factors were accounted for, suggesting that genetically transmitted factors explain the association (Borg Skoglund, 2015)”.

I sin avhandling pekar Borg Skoglund även på hemförhållanden - mammors nikotinmissbruk under graviditeten.

I den aktuella intervjun lyfter Borg Skoglund sociala faktorer enligt följande:

“– Vi människor är sociala varelser som vill passa in i sociala sammanhang. Flickor inser ofta detta tidigare än pojkar, och flickor som har adhd börjar därför i yngre ålder att maskera sina symptom, för att inte avvika från normen.”.

Hon hävdar vidare att flickor går omkring och döljer mentala utmaningar på grund av rådande normer!?, vilket ska valideras enligt följande:

“– När pojkar springer runt och stökar, tar flickors impulsivitet och hyperaktivitet ofta andra uttryck. Det kan till exempel handla om att prata väldigt mycket, avbryta andra, retas, eller frenetiskt teckna eller tvinna sitt hår.”

Detta ska enligt Borg Skoglund landa i följande:

“Ångest, depression och dålig självkänsla.

Dålig självkänsla går ofta hand i hand med odiagnostiserad adhd, eftersom symptomen kan påverka självbilden negativt.

– Många flickor och kvinnor har hunnit utveckla ångest, depression, ätstörningar – som kräver sin egen behandling – men som också kan göra att vi missar deras adhd ytterligare”.

Skog Borglund menar vidare att när flickorna äntligen fått sin diagnos, bör läraren tillsammans med barnet alienera sig från omvärlden enligt följande:

“– Berätta för barnet att det är hon som är expert på hur hennes egen hjärna fungerar, och jag som lärare är expert på olika sätt att lära sig saker som kan vara bra att prova på när det gäller adhd. Tillsammans kan vi hitta en lösning.”.

Det hävdas även att dagens skola kräver för mycket exekutiva färdigheter och har för stor användning bildskärmar och interaktiva medier. På det följer:

“Adhd är den vanligaste diagnosen bland barn, och andelen som får en diagnos fortsätter att öka. I offentligheten har det uttryckts farhågor om att vi överdiagnostiserar våra barn när vi istället borde rannsaka skolan och samhällsklimatet”.

När man läser saker som detta är det viktigt att ställa frågan: stämmer uppgifterna?

Vår art har en tendens att vara “naturligt dumma” (Amos Tversky (1937-1996). Det betyder att vi använder information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), förekommer ofta (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara är lätt att tillgå - det första man kommer att tänka på (Kahneman and Tversky, 1977). Det kan också beskrivas som dysrationalia - att inte kunna tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).

För att överkomma dessa mentala fallgropar kan man tillämpa Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Modellen består tre etablerade teorier:

• epistemisk vaksamhet - vara misstänksamhet mot budskapet liksom syftet med budskapet (Sperber et al. 2010).
  
  
• numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks och Pui, 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerade - ta hänsyn till många olika källor (Stanovich, 2006).

ADHD är ett komplext begrepp. Under årtionden har det pågått en diskussion om huruvida det handlar om nature eller nurture, dvs. om det handlar om neurologi eller social neuropsykologi. Den viktiga diskussionen inkluderar inte Borg Skoglund i sin avhandling (så vitt jag kunde se). Istället går hon lite pang-på-rödbetan med följande tre frågor:

1. a) How are ADHD and SUD etiologically related?
   
   
2. b) Are stimulant medication prescription patterns different in individuals with ADHD and SUD compared to those with ADHD only?
   
   
3. c) What factors influence adherence to stimulant treatment when ADHD and SUD coexist? The additional goal of addressing these clinically relevant questions using large scale national population-based registers, is to be able to impact policy making and clinical guidelines that are lacking today. Hopefully, the increased knowledge of common biological underpinnings will also contribute to the societal acceptance of these impairing diagnoses, as medically valid and treatable disorders.

Det är trendigt bland läkare med tilläggsutbildning i psykiatri att rama in ADHD som ett biologiskt fenomen och därmed kunna peka på genetiska faktorer som förklaring. Det öppnar dörren för att förskriva kemiska preparat till barnen - amfetamin:

“Amfetamin är narkotikaklassat av Förenta nationerna och ingår i förteckning P II i 1971 års psykotropkonvention, samt i förteckning II i Sverige.[6] Det förskrivs fortfarande i stor omfattning i många länder. I Sverige har medlet sedan slutet av 1960-talet endast fått förskrivas för behandling av narkolepsi och ADHD.[källa behövs] 2013 godkändes ett läkemedel som innehåller amfetamin för behandling av ADHD, Elvanse (lisdexamfetamin). 2014 godkändes Attentin (Dexamfetamin) - det kunde börja förskrivas efter sommaren 2015.[7].” (Wikipedia).

Etiologi är läran om orsakssamband. Men för att den interkonceptuella aspekten ska vara möjlig så måste de underliggande begreppen valideras.

Borg Skoglund inkluderar sedan lite filosofi, ett citat som ska ha yppats av den tyska filosofen (Han titulerades även läkare med den tidens mått) Melchior Adam Weikard (1742 - 1803) 1775, och som påstås vara det första omnämnandet av ADHD:

“Every humming fly, every shadow, every sound, the memory of old stories will draw him off his task to other imaginations. Even his own imagination, entertains him with a thousand minor subjects.”

På det följer en mycket viktig aspekt: den valda definitionen på ADHD. Det finns två system för att ställa diagnos på psykiatriska och psykologiska åkommor: International Classification of Diseases (ICD) och Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). Borg Skoglund använder en mix av dessa enligt följande:

“The studies included in this thesis were designed and conducted based on ICD diagnoses derived from the DSM-IV definition of ADHD, including three different subtypes; predominantly inattentive type, predominantly hyperactive/impulsive type and ADHD combined type.”

När man läser Borg Skoglunds doktorsavhandling blir det ganska uppenbart att hennes frågeställning rör mediciner av barn.

När man läser den citerade frasen från filosofen Eikard, är det inte helt uppenbart att den beskriver Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Det kanske inte är så konstigt. Eikard levde före den moderna vetenskapen blommat ut, dvs. i samma tidsanda som Henrik Gabriel Porthan (1739 - 1803), vars filosofiska utgångspunkt var myter och folksånger.

Jag har stött på detta tidigare bland forskande vårdpersonal på KI där jag nätverkade under några år (2014-2018). Det verkar finnas en kultur där man hoppar mellan psykiatri och filosofi, dvs hoppar över psykologi. 

Och utan att någon skugga faller på Borg Skoglunds avhandling rent generellt funderar man ändå på varför hon väljer att utgå från att ADHD är given?

Anledningen till den frågan är främst att begrepp som dessa som regel omfattar en betydande komplexitet. Det brukar väcka frågor rörande konceptuella och metodologiska aspekter. Till detta kommer nature - nurture, den sedan länge pågående diskussionen om mentala aspekter förklaras av biologiska eller socialpsykologiska aspekter. Den diskussionen pågår.

Konceptuellt kan ADHD delas i AD och HD. AD kan i sin sin delas i A och D och HD kan delas i H och D. Den gemensamma nämnaren är D.

D=disorder (även deficit) som på svenska betyder störning av mental anpassning eller utveckling. Det betyder att det finns en förväntan om att anpassning och utveckling ska ske men att det av någon anledning gör det inte det.

A=attention som på svenska betyder uppmärksamhet.

H=hyperactivity. Hyper=upphetsad eller överladdad. Activity=aktivitet.

Motsatsen till AD är förmågan att kunna upprätthålla fokus på en instans. Motsatsen till HD är att kunna sitta still, t ex. under en lektion. Det här har barn som regel lite svårt för och det förklaras främst av att de är barn vars hjärna och psyke är i början av en 25-30 år lång mognadsprocess.

Dessa mentala färdigheter brukar klumpas ihop i något som kallas exekutiva funktioner (EF) och som uppstod som en funktion av evolution av hjärnan och psyket (Ardila, 2008, Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Coolidge and Wynn, 2018; Diamond, 2013; Diamond and Lee, 2011; Liu et al. 2017; Trafton, 2017; Österberg, 2004). Grunden för dessa läggs i hemmet under de första levnadsåren (Baumrind, 1966; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995).

Men EF är ett relativt nytt begrepp som består av åtminstone tre mer generiska kategorier:

1. emotionell anpassning (dålig självkänsla, oro för framtiden och depression).
   
   
2. social anpassning (att kunna interagera med andra på ett socialt acceptabelt sätt).
   
   
3. kognitiv utveckling (skolprestation, inklusive numeracy, instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande samt visuospatial perception).

Motsatsen till emotionell och social anpassning är antisocial beteende utveckling (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001), dvs. det som jurister kallar kriminalitet. Och forskning visar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception) jämfört med barn som växer upp med mamma (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Den främsta anledningen till att barn hindras från att träffa den pappa som har en normativ påverkar på deras mentala anpassning och utveckling är relationsaggressiva kvinnor (Crick och Grotpeter, 1995, Hyde, 2005). Förklaringen till dessa kvinnors relationsaggressivitet är som regel mentala utmaningar - hög grad av neuroticism och Borderline Personality Disorder (BPD) (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Ruffalo, 2024; Weisberg et al. 2011; Zalewski et al. 2014). Se Dr. Shannon Currys vittnesmål som inkluderar en redogörelse om BPD (Forensic Psychologist Dr. Shannon Curry Testifies (Trial Day 9).

Hur ser det ut i Finland?

Enligt:

• Helsingforspolisen är deras största utmaningar finska kvinnors relationsaggressiviet (psykiska våld) (april, 2022).
  
  
• ministeriet för undervisning och kultur klarar inte finländska barn läsförståelse och numeracy  (Maj, 2022).
  
  
• Maj Estlander, värdinna för Finlandssvenska barnrättskonferensen, menar att 40 % av de finländska barn har utsatts för psykiskt våld i hemmet (november, 2023). Notera. Psykiskt våld är typiskt kvinnligt.

Ergo. ADHD existerar men en bättre beskrivning är frånvaro av emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling. I få fall rör det sig om psykiatri. I de flesta fall rör det sig om psykologi - hemförhållanden. Borg Skoglund är inte specialist på ADHD utan på medicinering i fall där man antar att ADHD föreligger. I Finland finns många mammor som utsätter sina barn för psykiskt våld. 40 % av barnen påstås vara utsatta. Då hjälper det inte att ge barnen amfetamin - de behöver återfå sin pappa-relation.

Österberg (2014) Om olika perspektiv på ADHD - psykiatri eller psykologi?

Österberg (2023). Finland retains many titles: Life-satisfaction, highest: (1) suicide rate, (2) Alzheimer's rate, and children have mental issues due to [women's] home conflicts and misandry

Österberg (2023). ”Skolan orsak till adhd-krisen i psykiatrin” - Nej, det handlar om hemförhållanden under de första levnadsåren

Österberg (2023). Varför dröjer stödet till barn med adhd? – ”Det kan hända att livet förstörs på två år” Ytterligare fall av dysrationalia?

Österberg (2024). Stor ökning av adhd-diagnoser – finns risker med “modefenomenet” enligt överläkare. THL replikerar min kritik

Österberg (2024). Adhd-diagnoserna fortsätter att skjuta i höjden visar färsk rapport: “Påfallande vanligt att pojkar får diagnos”. Ytterligare en kommentar

Österberg (2024). "För mycket fokus på ärftliga drag kring adhd" (Hornborg, SvD). En kommentar

Österberg (2024). Finland. "Psykisk ohälsa kostar en miljard" (Fpa/Vasabladet); "nästan var femte finländare dör av minnessjukdom" (Aivosaatio).

Österberg (2024). ADHD and Alzheimer's disease in Finland. Nurture is more likely explanation compared to nature

Österberg (2024). Unga teatern. Hundra dagar hemma. I Finland är den stora utmaningar mammors psykiska våld mot barn

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  | CV  |  Teaching skills and experience  |  Summary of research project  | Instagram |  Linkedin |  YouTube-channel  |  TikTok | Twitter